Igår var jag och begravde min sista farbror som var i livet. Kändes konstigt att man inte känner sin släkt bättre än man gör. Det som är synd är att en av orsakerna till att man inte känner dem så bra så är språket. De flesta på min pappas sida är finskspråkiga och min finska är verklogen bristfällig. Nu vet jag att många som läser mitt inlägg idag kommer att bli irriterad och stycker att jag går över en viss gräns eftersom jag tycker det är bra att man lär sig finska. Av någon orsak så det fult på Åland att lära sig finska för att man är rädd för att Åland skall bli förfinskat.
Det som gör att jag fick idé till dagens inlägg är dels gårdagens begravning men också att jag förra veckan hörde en förälder prata till ett barn på finska. Ja jag vet att det är förälder som nu bor på Åland.
Men för att pojken skall kunna prata med t.ex. släkt i finland så behöver man lära barnen finska. Jag själv har missat flera gyllene tillfällen att lära känna nya intressanta personer just p.g.a. att jag inte kan finska.
Men att kunna språk så är ingen belastning och finskan är inte tyngre än t.ex. spanska och tyska men defintivt lika viktigt.
Ha det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar