Nu sparkar jag igång.

Nu är det dags att sparka igång valkampanjen känns det som. Senaste veckan har det varit en drogdebatt, sossarnas styrelsemöte och sen ett medlemsmöte där vi antog vårt valprogram. Så nu kickar jag igån min valkampanj vilket nog kommer att synas här den närmaste tiden. Drogdebatten kändes riktigt bra och jag har fått en hel del positiva kommentarer efteråt. Den roligaste var ändå när en kom och sa efteråt att jag varit så tydlig och konkret så det var en av åhörarna som skulle byta och rösta på sossarna för första gången nu. Sånt gillar man att höra. Men den här veckan är det nu kommunpolitik med fullmäktige på tsdag och sen byggnadskommitté och socialnämnd på onsdag.

Mer samordning behövs

Igår var jag på en dag där de var från Helsingfors stads rusmedelsförebyggande verksamhet ”Klaari” och berättade om sin verksamhet. Klaaris uppgift är att befrämja barn och ungas rusfrihet, att förebygga och skjuta upp barn och ungas rusmedelsmissbruk.
Jag har själv tidigare varit till Klaari för att höra hur de jobbar med det sektorövergripande arbetet. M en nu blir det mer klart att man skulle behöva en hälsa- och rusmedelsförebyggande samordnare på Åland. Vi har mycket personal om vi ser på en helhet vårt ungdomsarbete idag på Åland. Men har vi prioriterat rätt?

Däremot så skulle man behöva ha en samordnare med ett tydligt mandat att se på vad vi gör idag och framför allt att vi samordnar våra resurser. Vi måste lära oss att jobba mer tvärsektoriellt och inte bara tänka på sitt eget. Men jag insåg att vi har lång väg att vandra innan vi kommer dit.
Sammankallare till dagen igår var landskapsregeringens social-och hälsovårdsavdelning, men sen när vi kommer till punkten hur går vi vidare nu på Åland så slår både tjänstemän och ansvarig minister ifrån sig. Det här är inte vårt bord. Rusmedelsförbyggande arbetet ligger på kommunerna och inte på oss. Jag blev så ledsen att först har man suttit där med två riktigt bra föreläsare som verkligen bjudit på sig. Och sen har landskapsregeringen inget mål vart de vill komma med den här dagen.

Nu är det bara att inse att allt blir som förr och inget händer. Det här har nu varit ett bekymmer länge att man har resurser på Åland men vi klarar inte av att samordna våra insatser. Och nu igår så slog landskapet ifrån sig att det här är kommunernas ansvar och inte vårt. Så här har det nu låtit de senaste 4 åren från landskapsregeringens sida. Ändå står det i landskapsregerings socialvårdsplan följande ” En viktig funktion för landskapsregeringen i dess arbete med planering och ledning av den sociala verksamheten i kommunerna är att utöva viss tillsynsverksamhet. Syftet kan sammanfattas med följande punkter:
• Framåtlyftande
• Kvalitetshöjande
• Samordning av kommunalverksamhet i landskapet
• Skaffa underlag för utvecklingsarbete
• Lyfta fram brister i verksamheten”
Enligt texten i socialvårdsplanen som jag hade med här så anser jag att ansvaret med samordning ligger på landskapet och därför borde de ta det ansvaret. Nu känner jag att det inget händer och kommer inte att hända. Politiken i landskapet har varit det här är inte vårt ansvar och det skall vi inte göra. Tyvärr har det också smittat av sig på de ledande inom olika avdelningar så nu händer ingenting. Istället är det kommunerna som blöder kraftigt ekonomiskt inom den sociala sektorn. Skulle vi ha en samordnare tror jag man skulle kunna hitta samarbeten både mellan kommuner och avdelningar som skulle spara in pengar för både kommuner och landskapet. Men de största vinnarna skulle vara de unga som mår dåligt.

Behövs partipolitiken inom det kommunala?

”personligen vill jag inte ha en ersättare från Ålands framtid” säger en kommunpolitiker från Föglö i Ålandstidningen i lördags. Det här citatet tar jag från en artikel om valsamarbete mellan olika partier i kommunvalet. Behöver en kommunpolitiker från Ålands Framtid tänka så mycket olika än en liberal i kommunala frågor? Nä så är det nog inte.

I kommunen så kommer inte den breda värderingspolitiken fram. Jag är övertygad om att i en liten kommun så behövs inte partipolitiken.

Jag föreslog själv i Sund att vi skulle skippa partipolitiken och alla ställa upp på en gemensam lista, men alla utom ett parti i Sund var beredda att gå in för det. Jag tycker det är synd, för jag tror att man skulle jobba bättre för kommunen om man lämnar bort den politiska prestigen. Jag upplever att i Sunds kommunpolitik så har det politiska klimatet varit sämre den här mandatperioden.
De som har blivit lidande för det är faktiskt de olika föredragande tjänstemännen som ska försöka vara alla till lags. Under min första mandatperiod ( 2003 – 2007 ) i kommunvalet så var jag så nöjd med hur vi jobbade tillsammans för kommunens bästa. Vi pratade över partigränserna hur vi kunde förbättra bl.a. den kommunala servicen.

Nu känner jag att det är borta och dialogen är värdelös och vi har tappat flera duktiga tjänstemän under de senaste åren. Nu behöver det inte vara det politiska klimatet som är orsaken, men jag tror det kan vara en orsak i något av fallen.
En annan fördel med en partipolitiskt obunden lista så skulle vara det kan underlätta att få fler att jobba med kommunala förtroende uppdrag. Många vill inte p.g.a. olika orsaker ställa upp för ett visst parti och det gör att de inte ställer upp kommunalt. Skulle man istället kunna ställa upp utan partibeteckning så skulle det vara lättare.
Nu menar jag inte att man skulle avskaffa partierna på Åland, utan det kan bra vara i större kommuner och samma sak i lagtingsval. Men skall vi envisas på Åland att behålla 16 kommuner och ha kommuner runt 1000 invånare så behöver vi nog fundera hur vi skall jobba vidare men kommunpolitiken.

Sen har vi startat ett norra Ålands socialdemokrater och det är helt annat. Där jobbar vi bl.a. med hur vi kan förbättra för hela norra Åland som t.ex. kommunikation och samarbete mellan kommuner. Det är inte samma sak att man gör politik av små saker som tillsättande av tjänster. Man går och petar i detaljer vilket jag inte tycker en politiker skall göra. Politik är att göra ekonomiska prioriteringar för att visa vart man vill. Sen skall tjänstemännen ha förtroende att jobba vidare.
Om jag sen har en ersättare som har andra politiska värderingar än mig så får jag väl hålla mig på plats, så den inte slipper så mycket. För troligtvis har jag fått mer röster än min ersättare och då vill ju mina röstare ha mig där och inte min ersättere.

Ha det bra.

Kan det verkligen stämma ?

Det har varit mycket kring byte av mark vid Grelsby Kungsgård tidigare. Där landskapet var beredda att byta till sig mark för att gå in och stöda en satsning på en golfbana. Nå det var upprörande då att en släkt med mycket mark, skulle få mer - så det gick inte. Det var orättvist och då skulle man måste byta mark med markägare vid de andra kungsgårdarna också då. Golfen var inte i fokus i debatten utan mer att det skulle bytas mark.
Men idag fick jag höra att landskapsregeringen nu hyr ut Grelsby Kungsgård för 50 euro i månaden !!! Jag sa att det kostar att renovera huset, så billigt blir det inte att flytta dit. Men sen fick jag höra att landskapsregeringen skall renovera Grelsby Kungsgård för 200 000 euro !!! Nu hoppas jag att de uippgifterna inte stämmer för så här kan man inte få agera från Landskapsregeringens sida.
Skulle det då inte varit bättre och se vad man kan göra för att förbättra för turismen på norra Åland ? Den här landskapsregeringen har sänkt golfbaneprojektet som näringslivet ville ha, och ville vara med och bidra till. Man får tycka vad man vill om golfbana men det skulle gett kringeffekter i Godby med omnejd.
Nu hyr man ut det till vad då ?
Hur mycket turistsatsning blev det då ?
Ingen golf, ingen krutby.
Som sagt hoppas det jag nu skriver inte stämmer utan är mer rykten. Så har jag felaktiga uppgifter om arrendet vid Grelsby Kungsgård så rätta mig gärna.

Måste börja se vad vi erbjuder för utbildningar

Hörde i radion idag att Ålands Folkhögskola har få elever och att Yrkesstarten är en konkurrent till folkhögskolan .
Som jag förstått det är Ålands Folkhögskola mestadels teoretisk, medan Yrkesstarten erbjuder mer praktik. Kanske det nu på allvar borde ses över vad som erbjuds för utbildning till studiesvaga och studietrötta ungdomar inom Ålands gymnsaieskola.


Jag har en längre tid sagt att studierna på Åland blir mer teoretiska och ännu mer blev det efter att Naturbruksskolan lades ner. Nu är det visserligen en omorganisering av hela studiesystemet på Åland, då det nu blir en ny start av Ålands gymnasieskola. Det kan vara svårt att för tillfället se utveckling och förändring av utbildnings alternativen på Åland idag, men kanske det är dags för en allvarlig diskussion om utbildningsbehovet.

Jag tycker att man bör se på mer praktiska utbildningar, tex jakt- och fiske/äventyr på Naturbruksskolan trodde jag på - är inte vi en turistort som just skall kunna satsa på bl.a. fisketurism? Det som var bra med den utbildningen var att den var praktisk. Jag tror också på en maskinförarutbildning som skulle attrahera många idag som bara går hemma.
På Åland har vi skrämmande många unga som mår dåligt och som inte platsar i den utbildning vi erbjuder idag. Där tror jag på kortare utbildningsalternativ eller utbildning så som yrkesstarten är idag, som varar teori och praktik.

Idag kan man inte heller läsa upp sitt grundskolebetyg om man som t.ex. 17/18-åring inser att man har för svagt betyg i kärnämnena och vill få möjlighet att läsa upp det. Men det kan man inte göra på Åland.

Här har jag nämnt lite vad som jag tycker kan behövas på Åland och vad som kan utvecklas på Åland. Att få fler att utbilda sig och må bättre är viktigare än att slå sig för bröstet för att vi ligger i topp i PISA undersökningar.
Vi har en hel del som bör ses över, bl.a . hur vi kan förbättra studierna för dem som är studietrötta och studiesvaga. Tyvärr har Åland inte riktigt följt utvecklingen och behoven och det är nog en orsak till att så få söker till Ålands Folkhögskola. Kanske det också skulle söka fler om skolan skulle vara placerad på ett annat ställe. Varför inte på Jomala Gård som bussarna kör förbi? Det finns en utmaning framför oss att få de studiesvaga och studietrötta att söka sej till utbildning men då måste vi se vad vi har att erbjuda dem idag.

Måste också se på kvalitén.

Under sommaren har partiledare för de åländska partierna varit i radio Åland. Tror att det med samtliga partiledare bl.a. handlat om kommunstruktur, och jag har inte hört någon säga vad de vill -utan mer om vad de inte vill. De vill inte att kommunstrukturen skall försämra för den enskilde invånaren. Men på vilket sätt försämrar den ?
Om vi tänker oss att slå ihop de norråländska kommunerna - vad är det då som skulle försämra för den enskilde invånaren på norra Åland ?
Jag är helt övertygad om att det skulle förbättra kvalitén inom flera områden. Om jag ser på hur det är i vår kommun, Sund, så är jag övertygad om att man skulle få en bättre ledning inom barnomsorgen än den lösning vi har idag. Det finns en delad tjänst som socialarbetare och barndagvårdsledare. Visst kan det kanske försämras genom att det tas beslut mer efter principer t.ex. om en annan kommun har andra principer som tex rätt till deltid på barndagvård eller liknande. Men det kallas för demokrati och det skrämmer inte mig.
Sen tycker jag att man inte skall vara för rädd för att lägga ner skolor än att de blir för små. Här borde det diskuteras om det skall finnas hur små skolor som helst ? Okej det här kan låta provokativt. Men det är lite tankar som kommer upp i mitt huvud:

• Hur mår en elev i en skola med 40 – 50 elever ?
• Finns det risk att barn i en liten skola lättare blir utfrysta/mobbade ?
• Hur intressant är det för en ny utbildad ambitiös lärare att komma till en så pass liten skola.

Sen måste man ju nog se på läget också tex är det en skärgårdskommun så blir det ju annat. Nu ser jag ju på det här ur ett perspektiv från fasta Åland. Nu är ju Vårdö skärgårdskommun, men de vill ju ha bro och då är de ju också en fast åländsk kommun :-)

Okej jag vill ha en kommunstruktur av fler orsaker. En är att jag tror att våra barn mår bättre i ett större sammanhang för resurserna blir mer samordnade än de är idag.

Jag ser inte större skolor som ett hot för ungas mående, utan istället ett hot för större klasser. Klasserna skall inte ha mer än 15 - 20 elever.

Jag kan säga att jag får lite roligt åt dem som inte vill ha kommunstruktur men istället vill de ha allt mer in under landskapet som barnskydd och missbrukarvård. Men kommunerna skall vara kvar- men vad har då kommunerna för nytta.

Ha det bra.

Skall han aldrig få arbetsro ?

Den jag tänker på är entrprenören Dennis Jansson. Det har varit turbulens kring Dennis och hans Rock - off, så det har väl blivit några polisanmälningar mot honom. Det som är synd att det är bara det som syns mest i media. Media är inte så snabba på att lyfta fram vilken stor del han har i att något verkligen händer på Åland. Nå i alla fall nu har han inte längre Mariepark utan Rock-off hålls på torget som jag tycker nu att är på rätt plats.
Samtidigt så har nu Dennis börjat med sitt nästa projekt nattklubb i ett hus som nog stått tomt i 40 år skulle jag gissa. Det heter Kinohuset ( bilden ) och är nog en av våra Marihamns ståtligaste hus och jag är glad att det äntligen blie användt. Det är ganska tufft att starta en nattklubb där eftersom det inom 100 meter finns 3 populära frogar redan. Men tydligen är inte krogarna största hotet, utan istället är det grannarna som nu bråkar.
Nu vill då grannhuset inte bevilja honom förlängt serveringstid. Förlängd serveringstid innebär att man få ha servering till 03.30 istället för kl. 24.00 som vanligt serverings tillstånd är.
De andra krogarna och nattklubbarna har beviljats förlängd serveringstid.
Så nu börjar det väl en ny kamp för Dennis.
Sen att jag peronligen tycker det är vansinne att man har öppet till 03.30 tycker jag är rena vansinnet. Kanske vi ålänningar borde lära oss att krogar stänger 01-tiden och sen pallrar man sig hem. Men det hör inte riktigt till det här inlägget. Nu mest tycker jag synd om Dennis som efter all investering i Kinohuset. Kanske inte får ha lika länge öppet som sina närliggande krogar / nattklubbar, vilket jag tycker är synd.
Du kan läsa artikel om detta här.

Hoppas det ordnar sig för honom.


Ha det bra.