torsdag, november 19, 2015

Ett idrottspolitiskt program behövs

Som jag skrev tidigare så har det varit budgetdebatt i lagtinget måndag, tisdag och onsdag. I måndags så höll jag vårt gruppanförande. På tisdagen höll jag ett anförande som  dels handlade om idrottspolitiska program och sen om unga som hamnar med anpassad läroplan i grundskolan. Det sistnämnda kommer i ett annat blogginlägg så nu blir det inlägg om idrottspolitiskt program.

Om det Idrottspolitiska programmet så där lyfte jag upp om att alla skall ha rätt att idrotta. Att det idag är allt fler som tränar dels för det sociala och dels för att hålla sig i form.. Det är inte bara tävlandet som är i fokus längre.
Det är viktigt att alla ryms inom idrotten oberoende om man vill satsa elit eller träna för motions skull. Jag anser att leken håller på att komma bort från idrotten och att man kör toppning allt tidigare. Jag påstår att man glömmer bort barnrättsperspektivet och det är de vuxna som vill att t.ex. fotbollslaget skall vinna. Är det inte viktigare att alla i ett lag med 11-åringar känner sig lika viktiga i laget. Så jag vill att vi politiker ger de signaler till idrottens takorganisation på Åland, att alla skall få plats inom idrotten. Att alla känner sig bekräftade och att barnet utvecklas genom att det känner att det får bekräftelse och gör framsteg. Då stärker vi både barnets självkänsla och självförtroende. Och att all idrott skall ses ifrån ett barnrättsperspektiv.  Det betyder att verksamheten ska utgå ifrån barnets eget intresse och behov, där leken och glädjen och lusten att röra sig sätts i första rummet. Här kommer ett litet citat från mitt anförande
Vidare är tävling är en naturlig del av både idrott och lek, men måste vara just det. Resultateten skall spela mindre roll. Därför ska alla också få vara med på lika villkor. Succesivt sker sedan en naturlig differentiering mellan olika idrottsliga ambitionsnivåer, men inom idrottsrörelsen ska det finnas plats för alla.

Avslutningsvis så sa jag att jag tycker inte att man begränsar barns idrottande att man bor i " fel " kommun. Att kommuner tar beslut att man ger aktivitetsbidrag enbart till utövare som kommer från den egna kommunen.
Orsaken till att jag sa det så är beslutet att man t.ex. i Sund ger enbart bidrag för de utövare som kommer från vår kommun. Vansinne enligt min åsikt. 


Jag fick en hel del utrymme i radio Åland om detta som man kan läsa och lyssna mer om här.

Ha det bra

/ Göte

2 kommentarer:

JK sa...

Att va från rätt kommun har funnits lång tid inom idrotten. Redan på -80 talet fick vissa simmare medaljer medan andra blev utan eftersom de kom från "fel kommun".

Göte sa...

Då hade det väl att göra med alla MIFK mästerskap och sådant. Vi fick ju alla träna tillsammans.