Prova på dag att vara funktionshindrad

Förbaskade dagar var det går snabbt. Svårt att hinna uppdater på bloggen ordentligt. Och då hinner jag inte ens dra simträningar den här veckan. Mycket möten den här veckan och det är möten kommunalt, inom Landskapsregeringen och även partimöten. Jag hinner ju inte ens dra simträningar den här veckan.
En mycket meriterad tränare kontaktade mig om samarbete nästa höst och jag måste erkänna att det inte är lätt att vara hobbytränare.
Jag vet ju inte ens om jag kan vara simtränare i höst. Det beror på familjen och jobbet. För det är ju mitt uppdrag som lagtingspolitiker som går i första hand och nu är det mycket där.

Igår så hade Ålands Handikappförbund "  prova på att vara funktionshindrad" för lagtingsledamöter  och det gav mig lite tankeställare inom vissa områden.

Synskadad:
Igår så fick jag uppdrag att gå synskadad ( med hjälp av glasögon som gav mig en sjukdom som tunnelseende ) och köpa frimärke. Jag såg ju lite men ändå vad svårt allt var. Och vad en lite stilig pelare på gågatan som är fina för våra ögon kan vara vara förarglig för synskadad. Jag såg pelaren på långt håll men sen när jag kommer närmare så var det svårt att veta var den är. Sen så avnvände jag synkäpp och var det var svårt att använda sådan på trottoaren. Det högg ju till i trottoarplatts skarvar.

Demens
Allt fler får Demens och alltfler i arbetsför ålder. Fick höra att allt fler bland 50 - 60 års åldern får demens. Och då börjar jag fundera att vad skall vi i kommunerna erbjuda dem för vård. Hur reagerar en person mellan 50 - 60 års åldern att få demens och samtidigt skall placeras på ett serviceboende med äldre personer.
Här behöver vi nog fundera på att vad ger vi för vård möjligheter för personer med demens.

Sen så träffa jag de från Diabetesföreningen här på Åland och jag blev så stolt äver mitt tidigare jobb för de insatser som jag gjorde där tidigare i samband med med Dehko 2000 - 2010. Jag jkan faktiskt stolt säga att mitt jobb då så var nog så att det då kom till diabetesavdelningen som nu finns inom ÅHS.

Det var nyttigt att Ålands Handikappförbund hade pröva på dagen och nyttigt med alla föreningar som var där och presentera sin verksamhet jag fick mycket nyttigt med mig de timmarna.

Spörsmålsdebatt om ungdomsarbetslöshet och förebyggande marginalisering.

Igår hade vi en spörsmålsdebatt om ungdomsarbetslöshet och förebygande åtgärder för marginalisering, en debatt  som var riktigt intressant och framför allt konstruktiv. Det här är frågor som jag brinner för därför hade jag mitt längsta anförande under mina 6 år i lagtinget. Här nedanför skall jag försöka få ihop en nerkortad version av mitt anförande:

 Att jobba med de här frågorna så ser jag långsiktigt på och då är det inte bara den här regeringen som är ansvarig för det negativa och positiva här. Utan där har även förra regeringen sitt ansvar.

Och ser man på det här med att jobba marginalisering så måste det börjas i ett tidigt skede. Så desto tidigare man kommer in med insatser så desto bättre.

Ang det här med ungdomsgarantin så stämmer det säkert att det inte är många som är arbetslösa längre tid än 3 månader 17 - 18 peroner som det gäller av de uppgifter jag fått. Nu bör vi se vad vi kan göra för de personerna mer än att lägga upp ett strategiprogram.

Men där är ju jag rädd att som man nu gör med korta punktinsatser som t.ex. arbetspraktik så får man en sysselsättning en tid, vad händer när praktiktiden där sen går ut ?

Man har ju då uppfyllt ungdomsgarantin om man skulle ha den i kraft, genom just att ge den där arbetsparktiken. Kort dutt insats som är bra för stunden, men nu behöver vi se vad vi kan göra för långsiktiga insatser för att hjälpa..

Sen är jag fortfarande rädd för mörkertalet, men där jobbar ungdomslotsarna på att hitta just dem som är ute i hemmen, men hur skall man hitta dem ?

  

På sid 2 nämns Ungdomars hälsa och psykiska och välbefinnande och där ser jag att där ligger det mer på kommunernas ansvar för det är i grundskolan man måste få mer tillgång till skolkurator och skolpsykolog än vad det är idag.
För man hör från flera håll att det är fler unga som mår dåligt psykiskt. Och det är också något som  jag såg när jag jobba som ungdomslots. Och där har vi en stor utmaning att vad ska vi erbjuda för möjligheter till studier för de som mår dåligt , för de klarar nog inte av de kraven som krävs just att studera i t.ex Ålands gymnasium och Ålands yrkesgymnasium. Här måste man se om man kan bli mer flexibel och frångå de nu beroende systemet av stabilitet och fasta stukturer men då är det också en resurs fråga.

Men det bör komma in mer resurser som skolkuratorer och skolpsykologer i grundskolan och då ner i åldrarna som 9-10 års ålder, idag finns det inte tillräckliga resuser där.

Tyvärr så verkar det som alltför ofta så ser man på att skolans behov är viktigare än barnens.

Om jag nu lite mer ser på spörsmålssvaret så tycker att de som kanske behöver mest med hjälp nämns minst i svaret, just de som mår dåligt psykiskt och t.ex. inte är tillgängliga för den öppna arbetsmarknaden.

För de är tror jag att den gruppen blir allt större och marginaliserad, inte om man inte inser psykiska mående och får hjälp av klubbhuset Pelaren.
Där är en resurs som man borde se ur kan använda sig mer av. Igen så  bör man kunna se vad man kan få hjälp av t.ex. då tredje sektorn. Allt behöver inte utföras av den offentliga sektorn.
 

I stycket om ungdomsgaranti så skriver landskapsregeringen ” Myndigheterna måste stödja ungdomarna, särskilt de mest utsatta, men också att ungdomarna måste ta aktiv del i processen och ta på sig skyldigheter och ansvar”

Det som skapat debatt och känslor senaste tiden är näringsministerns generaliseringar om att man skall ringa 100 ställen så får man nog jobb.  
Tyvärr har vi idag unga arbetslösa som inte ens klarar av att ringa ett enda samtal. Vi kan inte överge dem och där kommer samhällets roll in.
Och det är för dem som jag har pratat om mitt lilla projekt ” 100 nya jobb ” Vad krävs det att få de runt 100 ungdomar som öppet arbetslösa att få dem i en sysselsättning?

Jag är övertygad om att flertalet inte fixar att ringa 100 jobb, det jag funderar att hur många av dem som är i sådant mående att de klarar av att vara tillgängliga för den öppna arbetsmarknaden.  Det är så att alla inte klarar av att som t.ex. 14-15 åringar springa och sälja sina nybakta bullar i hyreshus.

Vi har på Åland många duktiga ungdomar som uppfyller alla politikers dröm om unga entreprenörer och unga som snabbt klättrar i karriären, men vissa klarar inte det är t.o.m. så att vissa klarar det inte utan stöd från samhället och där bör man se hur man kan gå in och stöda.

Så projektet sommarlovsentreprenörer anser jag att vi går in och stöder med samhällspengar sådana som skulle klara sig på egen hand.

Här behöver vi fundera mer vart vi går in och stöder med samhällsmedel.
Här behöver vi från politiskt håll få reda på hur egentligen läget för de arbetslösa ser ut, vi måste ta ansvar för helheten.
Och vilka som samhället bör gå in och stöda för alla unga kan inte stöpas i samma form vare sig man vill eller inte.
 

Däremot inom utbildningen så har det gjorts bra saker på gymnasialnivå och det är både av den förra och den nu sittande regeringen.

Yrkesstarten är en bra tanke men missen var nog att man aldrig egentligen tänkt på vem som skall leda den, det är tyvärr alltför lite lärarresurser till den. Men när man nu ser på Ålands yrkesgymansiums hemsida så ser inkommande års möjlighet till valbara yrkesinriktade studier på yrkesstarten intressant ut och man kanske nu hittar formen och resurserna för den utbildningen nu.

Även Folkhögskolan och NYAlinjen verkar ha hittat sin form just i i yrkesförberedande utbildningen där. Roligt att samarbetet med de övriga skolorna nu äntligen börjat kommit igång.

Sen glädjer jag mig att man äntligen hittat ett sätt att läsa upp sina grundskolebetyg som verkar fungera.
En sak som är gemensamt med de här nämnda punkterna jag nyss tog upp är speciallärare och det måste börja fungera, för ekvationen av behovet och resurser så blir svaret idag underkänt med alltför lite resurser.
Men där har jag förstått att man ser på den möjligheten att förstärka speciallärarresurserna.
Som jag ser det här så måste man gå in tidigt att jobba med de här frågorna och som jag nämnde så behöver jobba med de resurser tidigt och det är från barnens behov och inte skolans.

Sen måste utbildningen vara anpassad lite våra ungdomars utbildningsnivå. På gymnasialnivå så har vi alltför enbart teoretisk utbildning idag vilket gör att alla inte klarar av den. Och vad händer sen men de som hoppar av ger man de för resurser och möjligheter ?

Katapult och sen börja om från början ?
 

Och vad har vi för möjligheter om man inte är mogen att gå in i gymnasialutbildning när man går ut 9:an ?

Vi får inte glömma att vissa elever kommit klarat av grundskolan med s.k. nåde femmor.

-          NYA linjen på Folkhögskolan

-          Yrkesstarten.

-          Här är ju inte idag egentligen Katapult alternativet för det är ju för Katapult är ju en sysselsättningsåtgärd för de som är arbetslösa under 25 år. Man måste se på studiemöjligheter som första alternativ. Däremot borde utbildningsavdelning se Katapults och Ungdomslots personalen som en resurs.

Att jobba med marginalisering är viktigt, så desto tidigare insatser desto lättare kan man komma in senare med åtgärder.

En annan av frågorna i spörsmålet så är att vilka åtgärder landskapsregeringen gör för att minska ungdomsarbetslösheten och där kan det vara att man tycker man är loj från landskapsregeringens sida.

Men skall initiativet komma från de som jobbar med frågorna eller politikerna ?
Nog är det ju från de som möter de arbetslösa som skall komma med idéer, sen är det upp till politikerna att se över om möjligheter med resurser och lagstiftning.

Ja jag vet att vissa tycker jag börjar bli nötig men jag skulle vilja att man inventerar och ser vilka åtgärder de runt 100 unga som är arbetslösa och se vad det krävs för att få dem i sysselsättning. Klarar vi att stödja projekt som 1000 nya kor, vilket också är en stödjande åtgärd inom arbetssysselsättningen, så måste vi också kunna stödja just en inventering över de unga arbetslösa.

Det jag skulle vilja veta i den inventeringen så är bl.a:

-          dels åtgärder om unga som idag inte egentligen är i sånt skick att de är tillgängliga för den öppna arbetsmarknaden.

-          Behöver man kanske måste se över andra utbildningsmöjlihgheter ?

-          Med den kunskap man har på AMS idag med en arbetspsykolog där genom projektet ” arbete i fokus”.

Vi på Åland är så få att vi kan vara flexibla och se möjligheter, istället för att gömma sig bakom fasta strukturer.

Arbetsmarknadspolitik  - skapa arbetsplatser genom infrastrukturella insatser som t.ex. Gullåsen och Polishuset.

Men här borde man också se andra möjligheter hur man kan främja genom samhällets insatser som främjar näringslivet. Där finns t.ex. näringsministerns satsning på sina 1000 nya kor.

 

Men till sist fru talman vad vill jag:

- Jobba med att förebygga marginalisering från tidig ålder skolkurator och psykolog.

o   Slå ihop åländska skolkkuratorer och psykologer till en enhet. 

- Höja statusen att vara elevassistent, varför inte satsa på en utbildning och lönehöjning.      Blir säkert dyrare för kommunerna men helt övertygad om att man sparar in pengar på sikt.

- Föräldrastöd

o   Förra regeringen tog bort pengarna för Folkhälsan till projektet Föräldrakraft, jag läste för inte så länge sedan rapporten ” Bätttre stämma i bäcken än i ån” en rapport som är gjord av socioekonomerna Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog. Att i Sverige skulle alltså kunna få föräldragrupper till fler än 300 föräldrar för den kostnad som det innebär att undvika att en enda etablerar sitt utanförskap i tonåren. Så här bör man se hur kan man stödja att någon har föräldragrupper för det är satsning som lönar sig på sikt.

- Samorganisera bedömningar i de åländska grundskolorna

o   Idag har väl skolorna 3-4 olika system. Allt från curla ut eleven till att sen jobbar man med att jobba med anpassad läroplan. För övrigt börjar jag fundera personligen om man kanske borde nivå anpassa studierna, hellre än de förbaskade anpassade läroplaner som rent utsagt utestänger elever från flera utbildningar idag. 

- Praktisk yrkesexamen

o    Här borde man lära sig mer av Yrkesakademin i österbotten och deras möjligheter till utbildning som om praktisk yrkesexamen. Utbildningar som de också har non-stop utbildningar på. utbildningen sker oftast genom läroavtal eller är arbetsplatsförlagd, arbetsförlagd är att eleven är största delen av utbildningen på en arbetsplats, för att få praktisk färdighet inom yrket.Tonvikten i undervisningen ligger på praktiskt yrkesarbete

- Ungdomslagens paragrafer för just det uppsökande arbetet

o   2010 gjorde förändringar i ungdomslagen bl.a. med sektorövergripande samarbete mellan myndigheter och det uppsökande ungdomsarbetet i ungdomslagen. Nu har inte vi ungdomslag på Åland men här bör man nog se just på att t.o.m. i lag tydliggöra sektorövergripande arbetet och det övergripande arbetet.

- Gymnmasieskolorna får en penning per elev, hoppar ungdomar av så måste man rapportera det och bidraget minskar till skolan. Då kanske man jobbar mer i gymnasialstadiet för att ha eleverna kvar i skolan.

- 100 nya jobb

o   Tror att jag redan förklarat vad jag vill med det.

- Nytt sysselsättningsstöd som underlättar att få svårplacerade unga att komma ut i    arbetsmarknaden.

o   Idag så kan det vara svårt att få ut vissa ungdomar på praktik och här bör man se hur man kan underlätta systemet att få ut s.k. svårplacerade ungdomar på sysselsättning för visst är det bättre att vi genom ” konstruerade arbetsplatser ”. För att få en ungdom i marginalisering kostar också så vi väljer vart vi vill sätta de penagarna.                           

- Som avslutning så skall vi förebygga marginalisering så måste satsa på våra unga och se över vilka resurser de erbjuds. Sen måste vi se noggrannare över vad ger våra grundskolor för utbildning och kanske vi där bör kontrollera dem bättre än idag. Vi får inte curla sönder dem utan vi måste ställa både krav och ge stöd. En framgångsrik insats kring barn och unga i riskzon är i stort sett alltid utomordentligt lönsamt.

Så oberoende av opposition eller regeringsparti så bör vi jobba gemensamt för våra ungdomar bästa.

Media styr debatter i lagtinget.

Igår märkte jag hur media styr lagtingsdebatten. En av våra lagtingskollegor var upp och drog rubrik efter rubrik. Och sade t.ex. då att minister Gun-Mari Lindholm skulle ha sagt att polismästaren måste ha tolk när han pratar med sina kollegor i riket, trots att han kan finska.

Men det har hon aldrig sagt utan något som en av våra medier har valt att skriva som en rubrik.
Jag tröttna till rejält igår i lagtinget på att man leker sänka skepp från oppositionen. Med det menar jag att man väljer att tolka något som skrivits i media om och sen använder man till det lust och leda.

Som att jag då sagt att det ” är slutsnackat på finska ” 4 ord som jag visserligen sagt men i vilket sammanhang ? Jo nämligen I en replik.

Här kommer mitt anförande från stenografiiska protokollet
 

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! I vårt arbete kring den nya polislagen så kan jag säga att från min sida, att det har varit ett intressant arbete. Utskottet kan med stolthet presentera det här betänkandet genom att vi tycker att vi har gjort ett bra arbete. Vi har gjort ett grundligt arbete. Så det har varit mycket bra diskussioner. Det är lite som ministern sade tidigare. Det är inte det materiella eller i sak, utan mer kanske i andra större övergripande frågor, som det har kommit reservationer och andra diskussioner kring. Av ledamöterna Sjögren och Jonsson, som har lämnat in sina reservationer.

Fru talman! Det är inte för första gången man står här och diskuterar, vilket är bättre. Fulltextlag eller blankettlag. Det är som jag ser det, det var debatt här tidigare mellan två ledamöter. Är det överskådligt? Det kan vara sin sak, men framför allt så är det ju det, det är en självstyrelsepolitisk sak. Det som ledamot Harry Jansson sade tidigare, vi har en egen polis och vi ska vara stolta över den. Vi ska rakryggade säga, att vi där igenom också har en egen polislag.

Förr övrigt är det ju som det nämndes också tidigare, som utskottsordförande Sjögren nämnde här. Stor del är ju rikets behörighet. Det är ändå så att vi måste titta på fulltextlagar och gå ditåt att det är flera. Jag tror att vi kommer i flera lagar, som kommer här fram så kanske det blir mer fulltextlag och att man tittar på det.

Det som vi kanske har mest makt över är väl styrelsen, som man kommer med. Det är något nytt. Det är som vissa har sagt, att ska det sitta politiker nu som ska bestämma nu vem som ska få böter eller vad man nu ska göra. Vi får inte glömma bort att den här styrelsen inte ska jobba med operativa saker utan styrelsen ska fatta beslut av allmänna verksamhetsmål, budget och gå vidare med de frågorna. Så det är en stor och bra sak, som jag tror att kommer att bli. Visst är det många som funderar på det här i framtiden och just nu. När det är något nytt blir det ofta funderingar och om man blir att tänka på vad det ska. Men bara det får arbetas in så tror jag eller jag är övertygad om att det blir riktigt bra.

Utskottsordförande Sjögren nämnde också tidigare här att den här tveksamheten till att styrelsens ansvar och uppgifter där i 8 punkten och se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska. Jag ser det som att styrelsen ska känna att de har det ansvaret. Det är inte hela tiden sen att styrelsen väntar sig att det är landskapsregeringen ansvar, utan att nu ser de klart och tydligt vem som har det ansvaret. Och eftersom man ska prata om verksamhetsmål och styrelsens andra uppgifter så tycker jag att det är bra att man förtydligar det här, så att det inte blir någonslags pajkastning om vem som ska ansvara för det om det inte blir någonting. Ltl Gunnar Jansson nämnde här att om man möter en turist. Det står ingenstans här om att man i så fall ska lämna bort att vara turistvänlig och väl bemötande när det kommer en turist utifrån. Det står ingenstans, utan vi pratar om verksamhetsspråket ut mot andra myndigheter. Det är trots allt en delad behörighet vi har med riket och då måste vi också styra det där.

Fru talman, det var väl i stora drag det som jag tänkte ta upp här i mitt anförande. Jag tycker som sagt att det är bra att vi kommit så här långt och vi går vidare och jobbar för att ha en stolt och fin polis. Och vi ska alltid visa att vi har en bra polis här på Åland. Tack!

... sen här kommer då från den här beryktade repliken där jag då varit så mycket emot finskan.

( Först slutet på en replik av Åke Mattsson )

........Ser man inte några nackdelar med att man så här otroligt konkret och tydligt sätt, nu är det slutsnackat. För det kan ju vara att man behöver ha svenskutbildning. Man håller på och skär ganska hårt i poliskolan och annat. Så det där kan man fundera på. Eller hur har man funderat i utskottet kring det, rättare sagt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Nej, ltl Åke Mattsson. Det är inte slut snackat. Däremot är det slutsnackat på finska. Ska någon trycka fram det svenska språket, är det vi på Åland. Börjar vi bemöta alltför mycket på finska, då har de inget intresse att bemöta oss på det svenska språket. Det är en jätte viktig sak för vår självstyrelse och det svenska språket. Och det är någonting som vi har tittat på där men vi har fortfarande pratat om att verksamhetsspråket är svenska och att det är styrelsen som har det ansvaret. Vi har inte gått in på vem som lyfter telefonluren och vem som svarar på språk ur där. Utan mer vem är det som har ansvaret? Är det så att vi i styrelsen sen sitter och säger ”Det är landskapsregeringens ansvar att det här är”. Nu är det klart och tydligt. Det är styrelsen som har det här ansvaret vad verksamhetsmålet är. Så är det så att det kommer klagomål att det har varit på fel språk, så kan ministern kontakta styrelsen som sedan går in och tar kontakt och jobbar med och ser vad det är.

 

sen fortsatte debatten men det tänker jag inte ha här, för inlägget är redan långt som det är.

Jag värnar alltså för att vi skall behålla svenskan som ett myndighetsspråk, och vem som har ansvaret i att verksamheten är på svenska. Inte är det något för att någon är emot finskan utan mer att man skall värna om vårt svenska språk framför allt i formella kontakter.

Nu har det då valts att få det som att regeringen och framför allt jag är emot finskan men så är det ju inte. Utan mer värnar om det svenska språket

Nå det är debatt och man får lägga fram saker som man uppfattar saker och ting men just nu tycker jag det är lite mycket sänka skepp från oppositionens sida än att de säger vad de vill. Som liberalerna har ju inte ens reserverat sig mot det här i utskottsbehandlingen. Istället valde de att reservera sig mot att det är en s.k. fulltextlag och inte en blankettlag som de hellre velat se. Nu la det fokus på  språkdebatten och var det månne för att det var mer intressant för media ?

Det här har fått alltför stora proportioner på det hela.

Sen blev jag igår anklagad att det är jag som startat upp denna debatt. Nu valde media att lyfta upp det hela med språket inte om vad styrelsen har för andra befogenheter, vilket är synd. Jag vet att vissa av poliserna har velat få en mer politisk styrning i målsättning gentemot budgeten vilket man får nu mer än tidigare vilket är på gott och ont. Men det valde man inte att lyfta i media. Och det är medias rättighet och makt.

På väg hemåt

På väg hem efter 3 fullspäckade dagar i Göteborg och socialdemokraternas partikongress där. Som första gångs beökare på en sådan kongress så var det svårt att följa med själva kongressen, där borde man läst in sig mer på förhand för att bra följa med debatterna. Men det var rena smörgåsbordet med seminarier som man kunde gå på. Så jag var på en 4-5 seminarier i alla fall. Sen hade vi lite samarbetsmöten också med personer /  organisationer som vi ville börja samarbeta mer med. Där träffade vi bl.a. personer från Gävleborgs socialdemokrater som vi förhoppningsvis skall börja samarbeta lite mer med i bl.a. organistions- och utbildningsfrågor.
Sen var jag på ett seminarie om Folkhögskolornas framtid där jag inte kunde vara tyst i diskusionen vilket var bra för det var många som ville komma och prata med mig efteråt. Både såna som höll med och inte höll med mig.
Även där fick jag nya kontakter som ville vi skulle hålla kontakt.
Just för minglandet så blev jag en natt extra i Göteborg, men det var nog lite bortkastat visst prata med riksdagsledamöter och andra sossar samt en av Expressens ledarskribenter. Men han visste jag inte vem var förrän vi avslutade vår diskussion.
Men jag är egentligen ingen mingel pratare. Jag gillar konkreta framåt drivande diskussioner som ger något, d.v.s. mindre snack och mer verkstad :-)

Efter kongressene känns det som med Löfven, Jämtin och sen LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i toppen så tror jag de tillsammans kommer att ge mer glädje, entusiasm och framtidstro inom partiet vilket det nu behövs. Ser man på partitoppen så verkar de vara en lyssnande partiledning som kanske ger lite uddlösa kompromiss skrivningar men det gör att fler känner sig mer delaktiga än överkörda.
Det känns som nu kommer det bara att gå framåt.
På väg hemåt med ännu mer lust att vilja jobba för partiet och dess framtid, för inspirationsinjektionen har jag nu fått i Göteborg.

Tack och hej.

Göte goes Göteborg

Sitter på tåg ner mot Göteborg där jag skall delta på svneska  Socialdemokraternas kongress. Skall bli intreesanta dagar hemresan sker på söndag.
Nu är det 4 dagar som jag inte får dra en simträning eller fara på tävling utan nu är det jobb som gäller.
Kongressens tema fokuserar i år mycket på utbildning och politik hur man skall få färre arbetslösa i Sverige.
Jag har redan nu bokat in intressanta föreläsningar som jag skall gå på.
Sen har jag lite uppdrag av partiet att söka upp personer och försöka starta ett samarbete. Så det kommer att bli intressanta och stressiga dagar i ett förhoppninsvis soligt Göteborg.