söndag, oktober 06, 2013

Barn och ungdoms idrott

Igår säkrade det åländska fotbollslaget Åland United FM guld i fotboll och på facebook igår fanns det kommentarer som 
".... man kan inte i en evighet köpa in spelare, man måste fostra egna"
" men när inte tjejerna vill så kan man inte tvinga dem heller"
" ni borde ta reda på är VARFÖR d har blivit som d blivit, för bara för några år sedan så var ÅU uppbyggt på egna produkter + några förstärkningar "

Det som är med fotboll att man måste få ihop ett lag d.v.s. 11 spelare + avbytare så truppen bör väl vara upp till 20 unga som vill satsa. Får man ihop det på Åland idag ?
Jag tror att skall Åland ha lag i högsta serien så behöver man få in majoritet av spelare utifrån. För jag tror inte man hittar 20 - 30 åländska flickor som vill satsa elit. Sen är frågan att när skall man satsa elit i fotboll ? För den delen tror jag även fotbollen har svårt att hitta 20 - 30 pojkar som vill satsa för att bli spelare på mästerskapsserie nivå.
Jag tror att hos flera dagens unga så är det viktigare att vara med och ha kul än att bli så bra som möjligt.

Det är viktigare att vara med men helst utan krav.

Överhuvud taget så har jag märkt att det är svårt att få unga vilja tävla. Jag har tränat simmare i 21 år tror jag det är nu, och det jag märker nu att flickor och pojkar nog kan träna men vill inte tävla.
Vi har något inom åländsk simning som heter Utmanaren där man tävlar mot sig själv och skall förbättra sina tider. Det går bra att vara med i. Men att fara bort och tävla mot andra är inte alls lika attraktivt bland åländska flickor och pojkar i 11-12 års åldern.
Nu tar jag inge stress över det men det som gör mig lite orolig att är självkänslan lägre och pressen att prestera högre hos åländska barn än andra ?
Har vi skapat ett prestations samhälle där det är viktigt att prestera bra och kan man inte det så skall man inte vara med och tävla ? 

Jag tycker att med erfarenhet under dessa år har jag blivit en ganska bra och psykologisk tränare, vilket gör att jag tror att de flesta av våra unga simmare känner sig trygga. Men ändå vill de inte tävla. Och vissa av dem är riktigt lovande.
Men vad är det som gör att fler barn idag inte vill tävla ? De här 11-12 åringarna har inga bekymmer att fara och  träna 3 gånger i veckan men tävla vill de inte.
Det här tror jag finns hos fler idrotter och börjar man lägga press på dem att tävla så slutar de.
Jag vet själv om en kille i höstadieåldern som tränar i en av mina grupper som inte ville tävla då och inte rymdes med i förening här på Åland just därför.
Men han måste ju ändå ha rätt till att träna.

Är inte meningen med att hålla på med idrott att få göra det på sina villkor och inte på ledarens eller föräldrars ?

Inga kommentarer: