Mitt sjätte år som lagtingsledamot leder mot sitt slut.

En intensiv politisk vecka är nu slut och vi lagtinget har nu uppehåll från plenum fram till 5 november men jag kommer i oktober att ha en hel del utskottsarbete där vi jobbar med att ha två lagar färdiga för behandling när lagtinget sammanträder i plenum igen och det är 5 november. Man kan nu säga att första lagtingsåret börjar närma sig sitt slut, eftersom 5 november börjar ett nytt lagtingsår och då börjar mitt sjunde år som lagtingsledamot, jag är är nöjd med mitt år i lagtinget och vad jag presterat politiskt detta år. berätta om så mycket här och nu men hoppas kunna komma fram med lite under 2012. Men en hel del anföranden har det blivit i alla fall.

Visst är det tungt med alla kostnadsökningar som sker men det beror på att vi måste jobba för en budget i balans och då är det så att vi måste sänka kostnaderna och höja inkomsterna. Men trots det så hoppas jag att ändå ålänningarna skall minnas den här regeringen med bra fördelningspolitik och en bra familjepolitik.
Nu kommer budgetarbetet att börja i landskapsregeringen och vi har en tuff månad framför oss. 10 september så debatterade vi bl.a. revisorernas berättelse och n kommer mitt anförande.

 

 

Ltl Göte Winé

Fru talman! Sanningens minut är här. Vi är tre socialdemokrater på rad nu på talarlistan.

Vi har nu fått landskapsrevisorenarnas berättelse för år 2011 och det är alltid lika intressant att läsa den. Vad är det som får ris och vad är det som får ros? Sedan får man ju själv då ge sig en uppfattning om det hela.

Det ska bli intressant att debattera lagen om oberoende revision. Kanske vi får en mera opolitisk granskning längre fram.

Fru talman! Jag kommer och börja lite bakifrån i revisionsrapporten och göra ett litet plock. I stycket kring Ålands Teknologicentrum ser ju revisorerna en del på inkubatorverksamheten. Åland har många företagare, man får lätt hjälp och det är nog mycket tack vare vår litenhet, att man vet vart man ska vända sig.

Men riktar vi oss till rätt personer? En person som jag ser upp till är startaren av fryshuset Anders Carlberg som sade på ett seminarium om ungdomar och utanförskap att de ungdomar som är för otåliga i skolan blir utomordentliga entreprenörer, bara man tar vara på dem och leder dem på rätt väg. År 2011 lade vi in nästan 400 000 euro på just Ålands teknologicentrum och sedan har vi Ålands Näringsliv som även de satsar på att stöda i projekt som Ungt entreprenörskap och starta eget, vilket är bra.

Om de sistnämnda projekten kan jag ha mycket åsikter men de är inte omnämnda i revisionsberättelsen så jag lämnar det till annat tillfälle. Min poäng till detta är att vi har lagt säkert ½ miljon euro med skattemedel att stödja nytt företagande, men till vem riktar vi dessa pengar? Här måste vi se hur man kan jobba för att få fler unga praktiska ungdomar hjälpa dem att se möjligheten att starta egen verksamhet. Vi bör tillsammans hitta och ta vara på våra unga entreprenörsförmågor. Nu tror jag istället att vi kväver våra entreprenörsungdomar att ställa sig i ledet och foga sig i ledet som alla andra. Vi bör se hur vi kan låta alla unga växa som personer.

Nu kommer jag då automatiskt in på utbildning och inte långt från Ålands teknologicentrum så är ju högskolan på Åland och där man ser där hur viktig betydelse vårdutbildning har för skolan och för Åland. Här kan man börja undra på att hur ska högskolan på Åland se ut? Kanske borde man utveckla högskolan till mer inom vård och omsorg? Tänk att vi kan börja forska mer inom vård och omsorg på Åland, vilket leder till att ålänningarna får ännu bättre vård och omsorg än vad de redan har idag.

Avslutningsvis, fru talman, kommer jag nu att fokusera på revisorernas nedslag på Ålands Folkhögskola. Revisorerna nämner om möjligheterna att läsa upp betyget och där kan nu minister Ehn sätta stämpeln ”ÅTGÄRDAT” på den meningen med versaler. För efter att jag lyft den frågan i budgetdebatten så har det nu åtgärdats för alla skolor, ja t.o.m. att ungdomarna på Katapult kan läsa upp betyget på Ålands gymnasium. Visst finns det utmaningar att få det att passa in med alla skolor, men det är en förvaltningsfråga som inte vi ska blanda oss i. För finns det vilja, finns det en väg.

Sedan har folkhögskolan nu fått en vändande trend med sökande elever och efter att startat nya linjen som just heter ”nya linjen” så är det nu en ökning med sökande och antagande elever. Men man behöver nog nu på helheten. Vad har vi för utbildningar på Åland och hur får vi helheten att fungera om man ser på utbildningsalternativen för de unga som gått ut grundskolan?

En utmaning för skolans ledning, där skolans direktion då givetvis ingår, är att se vad man erbjuder för lärarresurser till skolans nya behov. Och då tänker jag på att man bör se mer vad samtliga skolor på gymnasialstadiet tillsammans erbjuder för tjänster. Vi behöver se mer samordning än vad de görs idag och att då man kan nyttja personalen mer i samtliga skolor.

Ibland får man känslan att vissa nästan ser på folkhögskolan som ”den fula ankungen ” och att de blir lite utanför när det diskuteras samarbete mellan de olika skolorna. Så glömmer man att ha med folkhögskolan i diskussionerna, som medför att det gör upp allt själva inom personalfrågor.

Men här har jag förstått att minister Ehn har ett sådant arbete på gång i röret så nästa höst får jag sätta stämpeln på mitt papper här ”ÅTGÄRDAT”.

Det jag inte tror att jag får sätta stämpel på är den fina byggnaden rektorsbostaden som man skulle kunna göra mycket med. Jag sitter själv i folkhögskolans direktion och har varit och tittat på byggnaden. Men vem har råd med visioner där? Jag har många visioner men varken pengar eller befogenheter att utveckla byggnaden. Däremot så skulle man nog nödvändigtvis behöva se vad man göra med den fina lokalen innan den förfaller helt.

Man behöver definitivt omgående se över vad man kan göra för att sänka uppvärmningskostnaderna på Ålands Folkhögskola. Men trots att man från skolan hört av sig till byggnadskontoret om en energibesiktning så har man inte hört av sig till Ålands Folkhögskola, vilket är synd för det är ju en sak som är brådskande.

I revisorernas berättelse nämns; ”när det gäller inbesparingskraven inom landskapet så har de bidragit till färre yngre studerande. Studerande under 18 år får inte bo på internatet under helgen då skolan inte har personal på plats.” Då frågar jag mig om man ska man bo på skolan då det inte är skola?

Jag tycker givetvis att man ska fara hem på helgerna, om vi pratar om de som är under 18 år. Om det finns studerande från Sverige så löser man nog det. Där tycker jag inte att det resonemanget håller. Att man inte får bo där på helgerna har ingenting med inbesparingskraven att göra.

Inom Ålands Folkhögskola har vi också den fria bildningen. Där bör vi se vad vi erbjuder för där har vi också ett sjunkande antal sökande. Men inte ska vi prata om att lägga ner. Vi ska mera se vad vi erbjuder vi, mera samordning och framförallt finns det en vilja så finns det en väg. Här får vi gå vidare och se det.

Fru talman! Vissa av sakerna i revisorernas berättelse får man sätta stämpeln ”ÅTGÄRDAT” redan nu där den sittande landskapsregeringen hunnit framåt. Angående de andra ärenden jag nämnde så kan man sammanfatta att finns det en vilja finns det en väg. Nu gäller det att vilja och prioritera rätt. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det gläder mig att ltl Göte Winé anser att Ålands Folkhögskola är nödvändig. Vi från Ålands Framtid nämnde samma bekymmer om folkhögskolan när vi behandlade budgeten. Vi påpekade vikten av att man ordar en plats för sådana som hamnar lite utanför när det gäller betygen, så att de har en möjlighet att läsa upp. Det bör finnas en plats. Jag är glad att det har åtgärdats så fort. I sin iver att spara hoppas jag att man inte gör som med Ålands Naturbruksskola, lägger ner skolan. Det är bra att ltl Göte Winé jobbar för den saken i direktionen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag kan lugna ltl Brage Eklund, vi är många i direktionen som jobbar åt det här hållet. Just nu ser vi också en stigande trend med unga som söker dit. Genom den nya linjen så hittar man en ny väg. Det gäller bara för oss att hitta den rätta vägen så att vi får ungdomarna att stanna kvar och att de känner att de får de verktyg som de behöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Det är skönt att höra att socialdemokraterna, via ltl Göte Winé, visar på att det också finns en fortsättning att våga jobba med frågorna kring folkhögskolan. Det är viktigt. Det utvecklingsarbete som pågår är på väg åt rätt håll. Det krävs en hel del arbete för att vi inte ska gå samma väg till mötes som andra skolor. Jag är helt inne på samma linje som ltl Winé i detta sammanhang.

När det gäller fastigheterna så delar jag oron som både revisorerna och ltl Winé lyfte fram här. Vi har alltför många tak som vi bara underhåller för takens skull och inte har en verklig verksamhet under. Det pågår ett arbete från landskapsregeringens sida med en gemensam fastighetsförvaltning som ska göra att vi får ett bättre grepp kring fastighetsfrågorna. Jag tror att även den här biten skulle vara viktig.

Fru talman! När det gäller högskolan så är det mycket möjligt att man ska fundera vidare kring vårdutbildningen. Vi är just nu inne i ett arbete med ett utbildningsavtal som är försenat, men där ska tankarna finnas med. Vi har också alltid sett nyttan för högskolan när det gäller vårdutbildningarna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Om elevantalet skulle fortsätta att sjunka så behöver man se vad vi har och vad vi erbjuder. Här ser vi nu en vändande trend, det blåser nya vindar, det finns en väg att gå och det kommer nytt.

Jag tror personligen mycket på samordningen som minister Ehn nämnde i ett tidigare replikskifte.

Det är jättebra om utbildningsavdelningen eller någon annan finns med i tankarna när man ser på rektorsbostaden. Jag tror att det finns en enorm kapacitet att utnyttja den lokalen för flera skolor tillsammans, om man jobbar efter mina tankar som jag kan berätta om någon gång åt minister Ehn.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Arbetet med att använda skolan vidare bygger på grundtanken om att vi har en hel del i resurser i dagsläget som vi ska använda på en viss grupp elever och som vi ska se till att används på bästa möjliga sätt. Folkhögskolan finns med i den tankemodellen.

Sedan har vi ett antal linjer som har varit väldigt populära och som jag hoppas att ska fortsätta att vara det i framtiden. Jag tänker på naturfoto och hantverksutbildningen. Hantverksutbildningen kom dit under den föregående perioden efter en lång politisk diskussion om hur man skulle göra. Det finns nu ett behov av att diskutera hur man faktiskt får den linjen att vara attraktiv i framtiden. Det har gjorts ganska stora investeringar och verksamhetsförutsättningar för att bereda hantverkslinjen plats på folkhögskolan. Men nu är det ett sviktande elevunderlag även där. Det finns ett jättebehov av att få arbetet vid skolan att leva upp på nytt. Det finns alla förutsättningar med de resurser som man har nu och kanske t.o.m. lite mindre resurser längre fram om vi kan samutnyttja.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte inleda min replik med att säga att jag håller helt med minister Ehn, men efter sista meningen så säger jag att jag håller delvis med minister Ehn.

Vi behöver hålla kvar mycket av det vi har idag för att det har gjorts stora investeringar. Det ska inte bara gå om intet. Däremot behöver vi se vad vi kan göra för att få området att leva upp mera? Man måste se hur man kan prioritera olika saker.

Jag vet att minister Ehn, utbildningsavdelningen och även vi i direktionen ser på det här. Jag tror att vi är på väg åt rätt håll. Det gäller just nu att ha lite tålamod så blir det mer resultat och framförallt flera elever.